Varför blir man snorig när man är förkyld?
När förkylningsviruset tar sig in i näsan börjar många omedelbart snörvla. Snor är dock mer än ett irriterande besvär; det är en viktig del av immunförsvaret. Näsan värmer och fuktar inandningsluften samtidigt som slemhinnan fångar virus, bakterier, pollen och damm så att dessa aldrig når lungorna. Blir slemhinnan retad startar en inflammation som ökar blodflödet, gör vävnaden svullen och sätter fart på slemproduktionen.
Snor är näsans första försvarslinje
Viruset fäster vid cellerna i nässlemhinnan. Kroppen reagerar direkt med ökat blodflöde, vilket leder till svullnad och känslan av nästäppa. Samtidigt bildas mer slem som ska transportera bort smittämnen och annat skräp. De små flimmerhåren sveper slemmet framåt mot näsöppningen så att du kan snyta ut det. Många märker att snoret rinner kraftigare ute i kyla. Dels måste den kalla luften fuktas, dels aktiverar kylan nerver som reglerar blodflöde och slemsekretion.
Från rinnigt till segt snor
I början av en förkylning är snoret oftast klart och vattnigt. Efter några dagar kan det tjockna och få en grå, gul eller grön ton. Färgen beror på att vita blodkroppar och döda celler hamnar i slemmet. Inom vården betonas att färgen ensam inte avslöjar om du bär på virus eller bakterier. För de flesta är färgat snor ett normalt skede i läkningen. Om snoret blir mycket segt och du samtidigt känner tryck över kinderna eller tandvärk kan bihålorna vara irriterade, men oftast räcker egenvård de första dagarna. Små blodstrimmor kan ses om slemhinnan blivit torr och skör efter flitig snytning.
Skillnader mellan barns och vuxnas snor
Små barn får lättare nästäppa eftersom deras gångar är trängre. De kan även bli snoriga utan infektion, till exempel av torr inomhusluft. Vid pollenallergi eller pälsdjursallergi rinner snoret vanligen klart och kommer tillsammans med kliande ögon och nysningar. Det finns dessutom en ickeallergisk snuva som kallas vasomotorisk rinit, där nässlemhinnan reagerar starkt på kyla, starka dofter, alkohol eller kryddstark mat. En jämn luftfuktighet och minskad exponering för irriterande partiklar kan underlätta både för barn och vuxna.
Lindring i vardagen
Saltvattensköljning spolar bort virus, pollen och damm och hjälper flimmerhåren att arbeta. Många sover bättre när de sköljer näsan före sänggåendet och höjer huvudändan med en extra kudde. Känns slemhinnan torr kan man pensla näsborrarnas främre del med en droppe matolja. Avsvällande nässpray ger snabb lindring, men den ska inte användas mer än några dagar i följd eftersom långvarigt bruk riskerar läkemedelsinducerad nästäppa. Slutar man tvärt brukar den reaktiva svullnaden gå ned inom några dygn. Vetskapen om det gör det lättare att ta en planerad paus från sprayen.
När ska man söka hjälp
De flesta förkylningar går över inom en vecka eller två.
Kontakta sjukvården om du länge varit täppt i endast ena näsborren, om du får hög feber som inte ger vika eller om smärtan över bihålorna blir stark. Återkommande allergiska besvär under säsong kan också behöva bedömning för att rätt behandling ska sättas in. För små barn som ammar eller matas med flaska kan lite saltlösning före måltid göra det lättare att äta. Använder du nässpray ofta kan stegvis nedtrappning kombinerad med sköljning och mjukgörande olja bryta cirkeln där spray och nästäppa triggar varandra. Läs mer
här om näshälsa och hur en naturlig nässpray utan konserveringsmedel kan hjälpa dig vid förkylning.
